Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solidaritet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fria och finna oss vara slafvar under blinda naturmakter.
Än mer. Nästa år skola hungersnöd, farsoter,
krig, öfversvämningar, jordbäfningar förhärja så och
så många tusen menniskolif. Nästa år skola så och så
många skepp förlisa, så och så många eldsvådor
inträffa, så och så många födas, så och så många
dö. Onda och goda, skyldiga och oskyldiga, skola
drabbas af samma öde. Hvarför? Ja, hvarför är
det skrifvet, att Gud straffar fädernas missgerningar
på barnen intill tredje och fjärde led? Är då Gud
grymmare än någon tyrann på jorden?
Och än mer: en menniska, stamfadern har
syndat, och slägte efter slägte bär i otaliga leder
och tider framåt följderna af hans synd! En menniska,
Kristus, har ensam i rättfärdighet uppfyllt Guds lag,
och slägte efter slägte bär i tidernas tider
upprättelsen i hans rättfärdighet, de, som tro på hans
namn!
Gud låter sin sol skina öfver goda och onda
på jorden. Svaret på alla dessa frågor ligger
gömdt i ett enda ord: solidaritet, allas gemensamma
inbördes ansvar, en för alla och alla för en.
Samma blod, kött och ben, samma ande, samma
själ, samma brister och företräden, samma
utveckling och samma bestämmelser gälla ur
verldsordningens synpunkt oss alla. Det är ett jernhårdt,
fruktansvärdt band, en oslitlig kopparfjäder, som
kedjar alla menniskor samman utan åtskilnad i en
gemensam dom.
Vi skulle digna för denna obevekliga fatalism,
om vi ej funne en allt försonande motvigt i Guds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
