- Project Runeberg -  Blad ur min tänkebok /
95

(1898) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lifvets sommar och höst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vi i det lugnvatten, som kallas ålderdom, icke för
att det skulle vara fritaget från stormar och sorger,
utan för att de jordiska pligternas ansvar då tynger
mindre och för att lifvets vargar, lidelserna, då i
regeln upphört att tjuta.

Icke alla gamla förstå ålderdomens företräden.
Vanor och lidelser hänga sega fast vid de tilltagande
åren och aftagande krafterna, försakelsen är en svårlärd
konst. Ålderdomen kläder af sig till natten
först sina smycken, därefter lifvets gångkläder, slutligen
sin förtrognaste omgifning. Den som kan
underkasta sig afklädningen med resignation och
hvarje gång han begrafver sin samtid eller gömmer
i jorden sina käraste, kan hoppas ett återseende;
den, som, när den yttre verlden för honom, stycke
efter stycke, sönderbrister, likväl förmår behålla sig
sjelf och sin tro, han har besegrat åren, han drunknar
icke i natten, han bidar morgonen. Hans afton
liknar nordens midsommarnatt, då afton- och morgonrodnad
räcka hvarandra handen i sammanflytande ljus.

Då, endast då, har denne åldrige klättrare,
kroppsligt besegrad, men andligt obruten, uppnått
den motliggande höjden, jordlifvets högsta. Alla
gamla se tillbaka på en lång tillryggalagd vägsträcka,
alla stå de i ett torn – och lefva i minnet,
men för dem, som uppnått höjden, utbreder sig en
ändlös horizont, upphöjdare än barndomens, vidare
än ungdomens, mera oskymd än medelålderns. Denne
gamle har återkommit till barndomens lifsåskådning
däruti, att den yttre och inre verlden, natur och medvetande,
hos honom sammanflyta till ett. Han reflekterar
icke mer, han åskådar, han jemför icke mer,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:38:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tankebok/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free