- Project Runeberg -  Blad ur min tänkebok /
159

(1898) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tanken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bland de rike, den mäktigaste bland de mäktige. Han
söker ett ord och finner mången gång intet. Han
finner det slutligen och går ut i armod och svaghet;
ingen hör honom, alla förakta honom. Han faller på
hälleberget, blomstrar och vissnar; i törnen och qväfs;
på vägen, förströs; i fruktbar jord och slår rot. Han
växer, utbreder sig och famnar tider och slägten,
blir en verldstanke och omskrifver historien. Dessa
äro de utkorade tankarna; oändligt flera dö i de
första hjertbladen; andra utbreda sig som norrsken
öfver ett tidehvarf, men förblekna i det efterföljande
och sökas förgäfves på firmamentet. Tanken är som
en strömmande luft, han meddelar sig och blir en
farsot, i hvilken många insjukna; en annan gång rensar
han luften som en rytande storm. Ty han antager
alla lynnens former, goda och dåliga; hvem kan
följa honom, hvem kan bevaka honom?

Friheten är hans lifsluft. Insnärjd i vanor och
fördomar, förkrymper han till en dverg; misstron sårar
honom, fåfängan bländar honom, ärelystnaden
stör hans nattro, afunden sargar honom med glödande
pilar, hatet uppretar honom, hämden förföljer honom.
Stundom söndersliter han sig sjelf i svartsjuka, stundom
i grubbel, stundom på en idé, som föresväfvar
honom, men åt hvilken han ej lyckas skapa kropp
och tillvaro. Ju friare han känner sig, desto lyckligare,
desto mäktigare går han att strida och segra.
Jag har sett honom konungsligt hög i forskarens låga
studerkammare; jag har känt solvärmen från hans
glänsande ögon, när han afslöjat en orättvisa eller
försvarat en oskyldig; jag har sett mensklighetens
krona tindra kring hans böjda panna, där han ödmjuk,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:38:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tankebok/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free