Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade satt tull på allt upptänkligt, och omgiven av sina
kosacker höll han räfst. Han kungjorde som sin regel,
att det i tre olika fall beständigt var tillåtet att draga
sabeln: om kommissarierna inte visade tillbörlig respekt
för en ålderman och underläto att taga mössan av;
om man skämtade med den rätta tron och icke höll
förfädrens seder i helgd; och om motståndarna voro
hedningar och turkar, mot vilka han alltid ansåg det
berättigat att lyfta vapen i namn av kristenhetens
ära.
Nu gladde han sig på förhand vid tanken, hur han
skulle komma till Sitsch med sina båda söner och säga:
»Se, så granna pojkar jag skänker er!» — hur han skulle
föreställa dem för alla sina gamla, i många strider
härdade kamrater, och hur han skulle få åse deras första
bedrifter i vapenbruk och dryckeskamp, vilket senare
han jämväl ansåg höra till de främsta ridderliga
dygderna. Ursprungligen hade hans avsikt varit att låta
dem fara på egen hand; men vid åsynen av deras friska
manbarhet och deras ståtliga kroppsliga skönhet råkade
hans krigiska själ i brand. Han beslöt att själv fara
med, och detta redan följande dag. Något annat skäl
härtill hade han ej än sin egensinniga vilja.
Han började redan stöka med förberedelserna: han
utdelade befallningar, han valde ut hästar och
rustningar åt sina unga söner, synade både stall och
visthus och bestämde vilka tjänare som skulle ledsaga
dem. Sitt befäl överlät han åt esaul Tovkatsch jämte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
