Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
seminariet och den väldiga anhopningen av unga kraftiga
människor väcka håg för helt andra bedrifter än lärda
mödor. Den dåliga kosten, de täta hungerstraffen,
de många behoven som vakna hos en sund och stark
yngling — allt detta i förening väckte till liv hos dem
den företagaranda, som senare skulle få sitt lystmäte
ute vid Dnjepr. Den hungriga akademien strövade
omkring på Kijevs alla gator och lärde folk
försiktighet. Månglerskorna, som sutto i sina salustånd vid
torget, buro sig åt som en örnhona med sina ungar, genast
en djäkne gick förbi: de betäckte med båda händerna
sina piroger, pastejer och kurbitsfrön. Konsuln, vars
plikt det var att övervaka de honom underlydande
kamraternas uppförande, hade själv så väldiga fickor
i sina vidbyxor, att han kunnat få plats i dem för en
inslumrad månglerskas hela lager.
Dessa djäknar bildade en värld för sig. Till de högre
kretsarna, som bestodo av polsk och rysk adel, hade
de ej tillträde. Ej ens vojvod[1] Adam Kisel,
akademins protektor, förde dem in i sällskapslivet, utan
befallde tvärtom att de skulle hållas strängare. Denna
föreskrift var för övrigt alldeles överflödig, ty varken
rektorn eller munkprofessorerna sparade på rottingen,
och ofta hände det på deras befallning att liktorerna
behandlade sina konsuler så grundligt, att dessa i veckor
gingo omkring och gnedo sig i baken. På en del av dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
