Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lutande sig mot pelarna som buro upp sidoskeppen. De
färgade rutorna i altarfönstret tände sig i morgonens
rosensken och upplyste med ens den mörka kyrkan;
över golvet sprutade strålar i alla regnbågens färger,
från det djupaste himmelsblå till ljusaste guld. Hela
altaret där borta i sin fördjupning badade plötsligt i
ljus, och rökelsen svävade stilla i luften som en
regnbågsskimrande sky.
Med häpna ögon såg Andreas ur sin skumma vrå
på denna underbara förvandling, som det inbrytande
morgonljuset åstadkom. Samtidigt fylldes hela kyrkan
av orgelns majestätiska brus. Det växte och svällde
ut allt väldigare, tills det liknade dånet av tunga åskor,
men så övergick det plötsligt till en förtrollande
himmelsk musik, vilken lyfte sig som spröda
jungfrustämmor mot de höga valven. Sedan kom det åsklika dånet
ånyo, varefter orgeln tystnade. Men ännu länge
darrade ekot av de väldiga tonmassorna mellan valven,
och Andreas stod där med halvöppen mun, slagen av
häpnad över den majestätiska musiken.
Då kände han att någon drog i en flik av hans kaftan.
»Vi måste gå!» sade tatarkvinnan.
Utan att någon lade märke till dem gingo de genom
kyrkan och stego ut på torget framför. Morgonrodnaden
hade längesedan färgat hela himlen; allt förkunnade
solens uppgång. Det kvadratformiga torget var alldeles
tomt. Mitt på det stodo ännu en samling bord och stånd,
som utvisade att här kanske för blott en vecka sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
