Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
sina djupt nedsjunkna huvuden, och många mumlade
med en gillande nick:
»Sant sade Kukubenko!»
Och Taras Bulba,som stod nära koschevojen,frågade:
»Nå, koschevoj, man tycks mena att Kukubenko hade
rätt. Vad svarar du på det?»
»Vad jag svarar ? Jag svarar: Säll den fader, som har
en sådan son! Det behövs föga visdom för att klandra,
men visdom tarvas till ett ord, som inte hånar den
mänskliga uselheten, utan uppmuntrar, tänder modet i
människan, såsom sporrarna och den friska drycken
kvicker liv i hästen. Jag ville senare själv tala tröst
till eder, men Kukubenko hann före mig.»
»Bra talat också av koschevojen!» hördes det från
saporogernas rader. »Ett sanningens ord!» upprepade
andra. Och även de äldsta, som stodo där i en ring
som ruggiga grå duvor, nickade med huvudet, rörde
på sina askfärgade mustascher och sade sakta:
»Ja, bra talat!»
»Hör hit, mina herrar», fortsatte koschevojen. »Att
taga en fästning, ätt klättra över murar och gräva sig
under dem som de utländska tyska mästarna — måtte
fan ta dem! — det är inte ett anständigt göra för
kosacker. Men av allt att döma hade fienden inga större
förråd, då han trängde in i staden; han förde inte många
foror med sig. Befolkningen där är utsvulten, det
betyder att man kommer att äta upp alltsammans i ett
nafs. Också hästarna behöver ju hö... men jag vet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
