Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
bara vi. Som fader- och moderlösa barn är vi, och vårt
land är som en änka efter en stark man. I en sådan
bedrövelsens tid, kamrater, har vi räckt varandra handen
till brödraskap! Det är därpå vårt förbund är grundat!
Och det finns ingenting heligare än vapenbrödraskapet.
En far älskar sitt barn, en mor älskar sitt barn, och
barnet älskar både far och mor; men vad är det för
märkvärdigt med den saken, bröder. Också vilddjuret
älskar sina ungar. Men att bilda en släkt på grund av
själsfrändskap, inte på grund av gemensamt blod —
det förmår bara människan. Även i andra länder har
det funnits vapenbrödraskap, men aldrig något sådant
som på rysk jord, som vårt. Det är mer än en av er
som har sett sig omkring i främmande land. Och ni
har sett: också där finns det människor, också där
lever Guds skapelse, och ni har talat med honom som
han vore en av edra egna. Men då det gällt att komma
fram med ett hjärtligt ord — ser ni, då har det klickat!
Klokt folk, men inte de rätta; människor som vi, men
likafullt alldeles annorlunda! Nej, bröder små, att älska
som som en rysk själ förmår älska, inte med förståndet
eller någon annan förmögenhet, utan med allt som Gud
har gett dig — nej ...» sade Taras, slog ut med
handen och skakade sitt grå huvud; hans mustascher
darrade. — »Nej», fortsatte han, »så kan ingen annan
älska! Jag vet att en dålig anda nu har trängt in i vårt
land. Man tänker bara på sina sädesskylar, höstackar
och hästhjordar, man bekymrar sig bara för att ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>