Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
de alla som på överenskommelse ett samfällt tecken
med handen och riste sina åldriga huvuden.
Det märktes att den gamle Taras hade erinrat dem
om mycket välbekant och gott, som ligger på bottnen
av ett människohjärta, vilket visnat under olyckor,
mödor, bragder och livets allehanda motgångar, eller
också ännu ej gjort bekantskap med allt detta, men redan
anat sig till det med sin ungdomsgyllne själ. —
Men redan ryckte den fientliga hären ut ur staden
under trumpetskall och trumvirvlar, och med händerna
högmodigt i sidan kommo de polska ädlingarna
framridande, omgivna av ett talrikt väpnar följe. Den digre
översten utdelade order. Alltmera närmade de sig
kosacklägret, med musköterna hotfullt höjda, med
gnistrande ögon och blänkande kopparrustningar.
Så snart kosackerna hade dem inom skotthåll, brände
de alla samtidigt av på dem en salva ur sina fem fot
långa hakebössor och fortsatte oavbrutet med elden.
Vida ljödo skotten över de kringliggande fälten och
ekade samman till ett enda oupphörligt dunder. Hela
nejden insveptes i krutrök, men saporogerna fyrade
bara på utan att hämta andan. De bakre raderna
laddade och överräckte bössorna till skyttarna
framför, vilket vållade mycken bestörtning hos fienden, som
icke kunde begripa hur kosackerna sköto utan att ladda
emellan.
För den väldiga rökens skull, som inhöljde båda de
stridande härarna, kunde man icke skönja om det upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
