Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
kontrakt med er för hela mitt liv, att allt jag erövrar
i krig skall jag ge er hälften av.»
»Ack, det går inte, allernådigaste herre, det går
inte!» sade Jankel med en suck.
»Nej, det går inte», sade en annan av judarna.
Och alla tre sågo tigande på varandra.
»Men om vi ändå skulle försöka?» sade den tredje
och tittade ängsligt på de båda övriga, »kanske Gud
låter det lyckas ...»
Israeliterna började tala med varandra på tyska.
Bulba begrep ingenting, hur mycket han än anspände
sitt öra; allt han uppfattade var det ofta uttalade
ordet »Mardohaj».
»Nådig herre», sade Jankel, »vi måste rådgöra med
den klokaste man som världen någonsin har skådat.
O, o! han.är så vis som Salomo, och om han ingenting
kan göra, då kan ingen i världen. Sitt kvar här så
länge; här är nyckeln, och släpp ingen in!»
Semiterna gingo ut på gatan.
Taras låste dörren och tittade genom fönstergluggen
ut över denna smutsiga judegränd. De tre männen
stannade mitt på gatan och öppnade en ganska häftig dispyt.
Genast sällade sig till dem en fjärde och snart även en
femte. Åter hördes det upprepade »Mardohaj,
Mardohaj.» Judarna sågo oavvänt mot ett hörn av gatan,
och slutligen uppenbarade sig därborta bakom ett
ruckel två ben i judetofflor, och fållarna av en kort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
