Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under hans kalott. Det syntes att han ville säga något,
men ur hans mun kom en sådan röra, att Taras
ingenting begrep. Och även Jankel lade mycket ofta handen
för munnen, som om han lidit av förkylning.
»Ack allernådigaste herre!» sade Jankel, »nu lyckas
det inte alls! Vid Gud, det är omöjligt! Ett sådant uselt
folk, de förtjänar att bli spottade i synen. Detsamma
säger Mardohaj. Mardohaj har gjort sådana underverk,
att ingen i världen har åstadkommit maken, men Gud
ville inte låta det ske. Det finns tretusen soldater i
staden, och i morgon skall alla fångar avrättas.»
Taras såg judarna stint i ögonen, men utan
otålighet eller vrede längre.
»Men om nådig herrn vill se honom, så måste det
ske tidigt i morgon bitti, redan före soluppgången.
Vakterna har gått in på det, och en officer har nästan
lovat... Men måtte den lurken bli osalig i evigheten!
Ett sådant sniket folk, oj, hela världen är i olag! Inte
ens bland oss finns maken till utsugare. Femton
dukater fick jag lov att ge var och en av dem, och åt
officeren...»
»Bra. För mig till honom!» sade Taras beslutsamt,
och all hans själsstyrka återvände.
Han samtyckte till Jankels förslag att anlägga
förklädnad av utländsk greve, som kommit ditresande
från Tyskland; de nödiga plaggen hade den
förtänksamme juden redan i beredskap.
Natten hade brutit in. Värden i huset — den tidigare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
