Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ELEVSKOLAN och DE KUNGLIGA TEATRARNA - 3. Ossian Jernqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ossian jERNQvtsf. 19
gång, så röjdes i själfva hans klagan en viss
humor.
Oaktadt Ossian Jernqvists figur mer än en
gång kommer att framskymta i dessa små skizzer,
så kan jag icke underlåta att här nu återgifva
några rader ur ett bref till mig, sedan våra vägar
blifvit skilda, men ungdomsvänskapen lefde lika
varm:
–––-— »Jag gör åter ett försök att tränga
mig in i lyckans Elyseuml Lyckas jag icke
då — nej, det dröja vi med att tänka på, tills
vi kommit så långt, annars reser sig ett spöke
framför mig, som nästan skrämmer mig. Det
är en bedröflig tonart mitt bref — mitt
rosenröda bref — kom att upplösa sig uti. — Du
får ursäkta att jag skrifver på så grannt papper,
rödt med guldkanter, då det egentligen borde
vara hvitt med svarta kanter; men jag har icke
annat än dessa kvarlefvor, jag vore färdig säga,
från lyckligare dagar. — Under nattens stillhet
rulla taflorna förbi med farten af ett iltåg, och
pennan följer med. Det är endast skuggor, så
hemska och allvarsamma, att man icke riktigt
kan skratta åt dem och som visst äro skickade
af hin håle att stjäla kuraget af en stackars f-n.
Jag har sökt att bekämpa dessa vilda spöken
och gripit till det enda vapen jag ägde: arbetet.
Det är sant, jag valde den, näst
skådespelarebanan, sämsta vägen, den litterära; men det var
ingen annan, som stod mig till buds. Det
misslyckades! Nej, den dagen har icke randats, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
