Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ELEVSKOLAN och DE KUNGLIGA TEATRARNA - 6. En veteran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN VETERAN. 35
måhända några bandrosor och pressade blommor,
ett svagt återskimmer från hans ungdoms jublande,
stolta fröjder.
Gubben Happe var en gammal hedersman,
som var värd allas aktning, men unga spefåglar,
som vi voro, roade det oss att drifva med den
gamle, när han i klädlogen berättade om sina
forna triumfer.
»Fick farbror verkligen tio buketter på en
kväll? Nu skarfvar farbror allt något,» replikerade
någon.
»Jag har dem ännu kvar — men nu äro de
vissnade,» svarade gubben med ett eget tonfall
i rösten.
Att få honom förargad lyckades aldrig. Han
endast böjde hufvudet och teg. Han led af den
missaktning, som ibland visades honom af de
unga, och vek till karakteren, framlyste ofta ett
skimmer under ögonlocket, hvilket han dock
hastigt förjagade med handen.
Jag blef snart gubbens gunstling och den,
för hvilken han alltid beklagade sig öfver de
andras elakhet. Ofta följde jag honom hem.
Han bodde långt nere på Storgatan i ett litet
gult tvåvåningshus, i hvilket på nedre botten
fanns ett nykterhetsvärdshus, där gubben intog
sina tarfliga måltider. Hans rum var litet, men
prydligt. Hvarje sak skulle ha sin bestämda
plats och hvarje dammkorn bortblåstes från
möblerna med kvinnlig noggrannhet. I fönstren
prunkade blomsterväxter, hvar morgon vattnad^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
