Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ELEVSKOLAN och DE KUNGLIGA TEATRARNA - 8. Min första flamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MIN FÖRSTA FLAMMA.
47
alltid kär, och klart är att det är för hela
lifvet.
Äfven mig hade vid denna tidpunkt Amors
pil träffat. Hjärtat var ljuft såradt, och sinnet
var uppfylldt af ljusa rosenskimrande drömmar,
icke skymda af några skuggor.
Föremålet för min ömma låga var just lilla
Selma L., den yngsta bland de kvinnliga
kamraterna på elevskolan. Hon var ju endast ett
barn, men just därför tilltalade hon mitt sinne
med sin renhet, sin naivitet och sitt glädtiga
väsen. Alla de öfriga unga damerna väckte nog
min beundran med sin skönhet och sitt lilla
koketteri, men de voro mig för öfverlägsna. En
ung dam på aderton, nitton vårar ser alltid litet
nedlåtande på pojkar i slyngelåren och deras
blickar vändas helst mot tjugufemåringar, hvilka
åtminstone lyckats få sina mustascher i ordning.
Nej, lilla Selma blef mitt ideal! Hon var
blott fyllda femton år, gick nu och läste på sin
första nattvardsgång, behandlades litet snäft af
sina mera avancerade kvinnliga kamrater och
behöfde därför en beskyddare och riddare, hvilken
jag beslöt att blifva. Jag märkte snart att jag
af min idol icke sågs med likgiltighet, och detta
sporrade mig alltmera. Dessutom såg jag mer
än väl, att hos denna unga flicka gömdes rika
anlag och att hon med tiden skulle blifva något
utmärkt som konstnärinna. Detta väckte min
ärelystnad, ty äfven jag ville blifva något stort
för att en gång värdigt kunna stå vid hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
