Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ELEVSKOLAN och DE KUNGLIGA TEATRARNA - 20. Svante Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVANTE HEDIN. I 27
Men Svante Hedin var icke alltid den
muntre skämtaren. Han kunde äfven se lifvet från
den allvarsamma sidan med alla dess färgnyanser
i ljust och mörkt.
En gång var jag .hemma hos honom i hans
enkla ungkarlshem på Riddaregatan, i hvilket han
bodde tillsammans med bröderna Karl och Alfred
Hedin (den senare känd såsom »Appe Appiani»,
vid sju års ålder författare till det gräsliga
sorgespelet »Rudolf eller Blodbadet på Sicilien»).
De tre bröderna hade hvar sitt rum och en
gemensam stor sal, hvars väggar pryddes af
familjeporträtt, och främst bland dem syntes den
gamle gustavianen, bryggaren Abraham
Westman och dottern Klara Westman, Hedinarnas
moder, hvars skönhet och behag Chorœus
besjungit.
Mellan ett par fönster hängde ett litet fint
snidadt skåp af ebenholz och då jag stod och
beundrade dess vackra skulptur, kom Svante fram
och sade ganska allvarsamt:
»Ja, ser du, min gosse, i det där skåpet
förvarar jag mina minnen, mina reliker. — Jag
tänker, du har ganska svårt att gissa hvari de
bestå.»
Jag medgaf det. Han tog fram en liten
nyckel och öppnade. Skåpets inre erbjöd en
rätt egendomlig anblick. På väl hundra små
mässingskrokar hängde en massa af strumpeband,
alla af elegantaste snitt, i alla färger, i hvitt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
