Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - HOS VILHELM ÅHMAN - 2. De nya kamraterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I¾8 HOS VILHELM ÅHMAN.
drömt sig. Utan all ostentation slutade han sin
verksamhet vid scenen och efter någon tid hörde
man att han var etablerad som välbeställd
bokhandlare i Sundsvall och dar vistas han än. Nu
är han affärsman från topp till tå. Han grubblar
icke mera öfver Hamlets »vara eller icke vara»,
han har snarare funnit »lösningen till lifvets gåta»
— den, att bli en rangerad, ansedd man i
samhället.
En på sätt och vis originell personlighet var
Hjalmar Sjöberg. Han var, kan man gärna säga,
typen för en gammal landsortsaktör, efter
vanliga hufvudstadsbegrepp. Det var icke endast
på scenen han lekte skådespelare, han bar äfven
skylten med sig på gatan, där han intog så stor
plats som möjligt och sökte väcka
uppmärksamhet med sin grandezza. Såsom aktör var
han användbar, men i hvilken språkskola han
fått sin första uppfostran är omöjligt att säga.
Såsom ett litet språkexempel citerar jag en sedan
tjugufem år känd replik: »Om du rakar honom,
min san, så däda honom». Vilhelm Åhman, som
skröt med att han lärt tusen människor tala
svenska, vågade sig dock icke på Sjöberg. Det
hade varit en för svår nöt att knäcka. Men när
direktören satt vid pjesen grinade han så mycket
värre. Då var det ett fullständigt »nedan».
Bland mängden af manliga kamrater må här
nämnas Magnus Ring, Oscar Stiegler, Ludvig
Strindberg, Gustaf Gardt, alla hvar i sitt fack
användbara och dugande sujetter, hvilka, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
