- Project Runeberg -  Teatern och Livet. Några tankar om dramatisk konst i nutid och framtid /
6

(1910) [MARC] [MARC] Author: Frida Stéenhoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

första dramerna i Aten. De uppfördes till guden
Dionysos ära och voro en del av gudstjänsten.

Under ingen tidsperiod från då till nu ha
kulturfolken velat undvara dramatik, och de ämna nog aldrig
göra sig av därmed, lika litet som med annan konst.

Om man dröjer ett ögonblick inför dramatikens
höga anor, får man något av den rätta ödmjukheten
vid bedömmandet av dess betydelse.

Den grekiska teatern var en folkteater i ordets rätta
bemärkelse. Den samlade hela folket. Under sin
storhetstid hade den inga separata skådebanor för
aristokrat- eller proletärkonst. Dess bästa alster tjäna
ännu som förebilder genom sin enkla, sköna byggnad
och sitt mäktigt gripande tankeinnehåll.

Dessa kända saker vågar jag repetera blott för att
få en bakgrund av det som varit, då vi nu gå till
det som är.

När man länge hängivet sysslat med dramatisk
litteratur, kommer förr eller senare en stund, då intryck,
åsikter och önskemål under årens gång samlat sig i
sådan mängd, att bägaren flödar över. Hjärtat lär
ju vara en bägare.

Att yttre svårigheter och motgångar kunna skärpa
blicken är en erkänd sak. Att de även kunna
framkalla en kritisk benägenhet, som kanske annars sovit
den eviga sömnen, vill jag visst ej förneka. Och
varför skulle det ej vara så?

Men jag vill gärna förneka, till den verkan det
kan ha, att kritiska uttalanden behöva vara
sammankopplade med självöverskattning eller för övrigt något
som hälst värdesättande av egna strävanden. Dessa
kunna hållas alldeles utanför arenan. Man
indentifi-erar på intet sätt sig själv med sina allmängiltiga
tankar.

Jag tror mig ej vara ensam om det jag känner i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:01:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/teaterliv/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free