- Project Runeberg -  Teateroriginal och typer från skilda scener /
10

(1900) [MARC] Author: Adolf Hellander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ludvig Lindgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bredvid honom, ty Lindgren ägde förmågan att
sjunga falskt mycket säkrare än de flesta. För
talscenen gjorde han sig snart alldeles
omöjlig, ty han led af en kronisk snufva, som gaf
hans målföre en ovanlig rikedom på omöjliga
och på orätt ställe placerade konsonanter, som
kom publiken först att häpna och sedan att
utbrista i skratt. En gång i Göteborg, då han
var engagerad hos Vilhelm Åhman, fick han
sig anförtrodt att göra prästens roll i sista
akten vid Ofelias jordfästning, men det
experimentet gjorde Åhman icke om. Lindgren
gick på med sin basstämma: “Addars skulle
hod i ovidd jord fått bida till dobbedag, men
nu had hod fått sin jugfrukrads på kistan“ — ja,
då bröt den annars så allvarsamma
göteborgspubliken ut i en skallande skrattsalva,
hvilket helt och hållet förstörde den allvarliga
stämningen.

Nej, Lindgren dugde icke alls för dramat
och icke för någon annan af talscenens olika
arter häller.

En gång skulle Lindgren i “Allt för
fosterlandet“ spela en gammal borgare, hvilken
följer med klockaren Jonas i det af spanjorerna
sköflade rådhuset och ser på förstörelsen
därinne. Borgaren skall med häpnad utbrista i
det han hopknäpper händerna: “Hvad här är
förändradt“; Lindgren, som för tillfället fått
en plugg i minnet, sade istället med största
lugn: “Usch! Hva’ här ser ut“!

Lindgren befanns omöjlig till alla
“solopartier“, så att han fick nöja sig med att
uppträda som statist, och därmed förenades hos
Åhman sysslan såsom rekvisitör. Det senare
är ingalunda en angenäm syssla och fordrar
framför allt stor ordentlighet. Men det var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:01:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/teaterorig/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free