Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gubben Schuster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fågel och andra läckerheter, men Schuster
spanade fåfängt efter sin älsklingsrätt.
Emellertid mumsade han i sig af de guds gåfvor,
som erbjödos — men slutligen kunde han icke
underlåta att förebrående fråga värden, huru
denne kunde svika sitt löfte, sägande: — “Sylta
och rötter!“
— Käre bror, det har jag alldeles glömt,
— det får du förlåta.
Schuster runkade på hufvudet, ganska
missnöjd.
Slutligen hade man hunnit öfver
desserten, då dörrarna slogos upp och in bars ett
ofantligt fat med rykande sylta och rötter,
hvilket placerades framför Schuster.
— Men det är nedrigt — utbrast denne,
med tårar i ögonen. Nu är jack ju så mätt,
så mätt — och så kommer den härliga maten.
Men låt gå, jack skall dock försöka.
Och under bordsgästernas stormande skratt
satte Schuster i sig fyra tallrikar “sylta och
rötter“ såsom — sista dessert.
Det gamla hederliga originalet dog för
några år sedan, saknad af kamrater och många
vänner. Hvem vet, måhända sitter han nu i
Mozarts och Beethovens himmel och kommer
dem att gråta af glädje med spelet på sin kära
kontrabas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
