Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Fredik Gelhaar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pojken går ned Nybrogatan, sedan upp
Hamngatan och vidare Clara Bergsgatan och — f—n
skall ta’ honom, om han går någon annan
väg.“ — Sonen gick i Clara skola och
föräldrarna bodde på Ladugårdslandet.
Liksom de flesta herrar musici och för
öfrigt alla herrar artister, älskade Gelhaar god
mat — och för öfrigt, hvem gör icke det?
Det är magens poesi, som är ganska tilltalande
upp i hvardagslifvets prosa. På gamla
operakällaren höll gärna Gelhaar till och här
vandrade han från bord till bord och slog sig ned
hos vänner och bekanta, alltid väl sedd och
mottagen af alla, som älskade att få ett godt
skratt åt en vilsekommen replik eller en lustig
uppfattning af saker och ting, och häri var
Gelhaar en verklig mästare.
En gång kom den glade, genialiske August
Söderman ut från operakällaren och mötte
gamle Fredrik utanför, hvilken också ämnade
sig ditin.
— Skall du in och äta frukost, Gelhaar?
frågade Söderman.
— Ja, det vore meningen, det — sade
Fredrik — om de ha något godt.
— Ja, jag skall rekommendera något
alldeles nytt — en riktig delikatess, en riktig
gudamat. Du skall begära en stekt Ygdrasil
med potatis.
— Tack, kära bror, det skall blifva skönt
att få något nytt och pikant. Är det godt,
skall jag söka förmå “hennes nåd“ hemma
att låta mig få det till hvardagsmat en eller
annan gång.
Och så vandrade gamle Fredrik in på
operakällaren, slog sig ned, kallade till sig
öfverkyparen och rekvirerade med myndig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
