- Project Runeberg -  Teateroriginal och typer från skilda scener /
91

(1900) [MARC] Author: Adolf Hellander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Gustaf Engström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fler roligheter, som nog hade sina mönster i
Råhdes eget lif och tillhörde dagens historia.
Direktören blängde på karrikatyrerna, men
vågade icke sudda bort dem, då han väl
visste, att de i så fall ersattes af andra, ännu
amprare. Säkert är, att teckningarne sutto
kvar ännu då gamla manègen började rifvas.
Hur det var, så sökte Råhde stå väl med
Engström och bjöd därför denne på den ena
supén efter den andra, med åtföljande
“supanemat“, något, för hvilket Gustaf Engström
var mycket svag. Men icke vann direktören
just mycket med sin frikostighet. Engström
hade allt för godt hufvud för att låta
öfverrumpla sig.

Äntligen var den lysande sej ouren i
hufvudstaden förbi och sällskapet skulle nu resa
söderut för att hösta in ära och guld. Men
att höstetid färdas den yttre vägen till Malmö
är icke vidare behagligt. Stormen ryter och
vågorna gå höga och komma fartyget att
kränga. Öfverallt rasar sjösjukan och
passagerarne ligga kringströdda i salongerna som
ditkastade trasor, icke mycket värda. Ännu
hålla sig de lättsinniga någorlunda stadiga.
De sitta i försalongerna och ladda på med
toddar och punsch och Gustaf Engström
sjunger och gycklar och är riktigt i tagen. Men
så kommer han att tänka på damerna, och
nu vill han äfven till aktersalongen och se
hur de ha det. Han stretar sig fram öfver
mellandäck, stupar öfver en piga, som ligger
öfver en koffert, och kommer efter flera olycksfall
äntligen till aktersalongen, hvarifrån hörs
en jämn klagan och kvidan. Engström ruskar
beklagande på hufvudet och söker ingifva sina
kvinliga kamrater mod och undergifvenhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:01:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/teaterorig/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free