- Project Runeberg -  Teateroriginal och typer från skilda scener /
111

(1900) [MARC] Author: Adolf Hellander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. William Åbjörnson och Carl Petter Svensson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lägga an på lustspelet, och här hade han ett
godt fält för sin verksamhet — tack vare en
medfödd komisk förmåga och därtill sin dråpliga
magerhet. Men kringflackandet i landsorten
är ingalunda nyttigt för ungt teaterfolk.
Det dödar själfkritiken och kommer dem att
tro sig alla vara storheter samt utrotar nästan
alldeles disciplin och subordinationskänsla.
De vilja ogärna lyda mera, och det är i
synnerhet nödvändigt vid en ordentlig teater.

När Josephson och Holmqvist mottogo
Nya teatern, sökte de draga till sig alla
användbara förmågor, som funnos landet rundt,
ty repertoaren, som inom kort omfattade allt
mellan himmel och jord — tragedi, komedi,
fars, opera och operett — alldeles som hos
Ranft nu för tiden — fordrade en stor
personal, och det blef också till slut en repertoar,
under hvilken direktörerna dignade. William
Åbjörnson med fru, född Malmqvist, blefvo
äfven engagerade under spelåret 1881—82,
men den glädjen varade icke länge. Att börja
med stod Åbjörnson högt i gunst hos Viktor
Holmqvist, hvilken alltid tyckte, att “nya
kvastar sopade väl“, och därtill kom väl,
att Åbjörnson var en trägen tjänande broder
i det lysande sällskapet W 6, och det slog an
på den ene teaterchefen, hvaremot den andre,
den estetiskt och konstnärligt anlagde Ludvig
Josephson, grinande uttryckte sitt misshag
med “den förbaskade dansken, med de
slaviska ansiktsdragen, som påminna om rysk
spion och knutpiskan“. Men trots denna
animositet från den ledande chefens sida fick
Åbjörnson en och annan roll, skötte sig ganska
bra och låg icke så litet inne i repertoaren,
äfven om denna icke var så viktig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:01:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/teaterorig/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free