- Project Runeberg -  Teateroriginal och typer från skilda scener /
137

(1900) [MARC] Author: Adolf Hellander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28. Fritz Arlberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stor pänningknipa, funderade icke länge utan
svarade: “Ja, har herrn lust att göra upp
mina skulder, hvilka gå till tretusen, så står
jag till er disposition.“ — “Topp!“ — sa’
Stjärnström, som förstod att se allt i stort och
— så var den saken klar. Arlberg skref till
till sin far helt kort: “Mina skulder äro
betalda — men jag är vid teatern.“ Att gamle
prosten blef obehagligt öfverraskad är klart.
En prästson vid teatern, ansågs den tiden
såsom något oerhördt.

Hösten 1856 finna vi Fritz Arlberg vid
Mindre teatern, och det dröjde icke länge,
förr än han där väckte uppseende. Visserligen
var han ännu en nybörjare på en riktig
scen, men hans stora intelligens, medfödda
begåfning, bedårande utseende och vackra
sångröst hjälpte honom framför de flesta andra.
Den första roll han väckte mer än vanlig
uppmärksamhet uti var såsom “Farinelli“ eller
“Kungen och gatsångaren“ i pjäsen af samma
namn, och sedan följde flera roller. Man
började springa efter att se Arlberg, framför allt
den kvinliga publiken, som så lätt i alla tider
bedåras af tonernas välljud i förening med
ungdom och skönhet. Och det låg något
berusande öfver Arlbergs hela framträdande.
Det var en manlig gratie i hans hållning, en
elegans i hans hela väsen som man icke var
van att se i det vanliga rampljuset och på
allt hvad han skapade tryckte han en
prägel af sann och hög adel. Men stackars
Stjernström hade icke så glada dagar, ty
Arlberg var icke lätt att styra. Dock
öfversåg Stjernström med hans extravaganser,
ty han hyste aktning för hans
gedigna talang. Sommaren 1857 företog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:01:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/teaterorig/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free