Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
BROKIGT.
Barnböcker brydde hon sig icke synnerligen
om, men romaner, i synnerhet långa och för henne
obegripliga, kunde hon läsa sida efter sida, utan
att hoppa öfver ett ord i de långa
detaljskildringarne eller de utdragna resonemangen som
förekommo.
Bäckströms, Ingemanns och Topelii historiska
romancyklar hade hon på detta sätt genomläst
vid tio års ålder samt arbeten af Jules Verne och
Walter Schött. .
Men denna förvånande ihärdighet uppenbarade
sig icke i någonting annat. Hon behöfde en vecka
för att fålla en näsduk, en timme for att räkna
ut ett tal eller skrifva en sida skönskrift, och om
hon skickades ett. ärende, glömde hon det ofta
på vägen.
Linda uppfostrades i hemmet af guvernanter.
Den första af dessa var en snäll och hygglig flicka,
helt vanlig, som tillika skulle hjelpa till i
hushållet.
Hon ansåg timmarne som ett nödvändigt ondt,
men gjorde sitt bästa. Linda ansåg dem också
för ett nödvändigt ondt, men gjorde icke alltid
sitt bästa.
Historia intresserade henne mest, men det
visade sig, att det var Bäckström och Topelius,
icke Odhner, som väckt detta intresse. Då hon
läste upp lexan, hände det ofta, att hon inflätade
långa romantiserade skildringar, som hon läst hos
den ene eller andre. Då hennes lärarinna gjorde
henne uppmärksam på, att »det der inte hörde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
