Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
BROKIGT.
och hade velat vara sora de. Att kunna prata
så ogeneradt. om allt och ingenting, att betyga
sin vänskap i smekningar och ord, att gå
förtroligt arm i arm med andra unga flickor, hviska
och skratta och ha intressanta hemligheter liksom
de och mottaga de unga männens halft
sjelfsvål-diga hyllning i blickar, blommor och smicker, det
skulle ha gjort också henne lycklig. Men hon
kunde aldrig anslå den sorglösa, lekfulla ton, som
hennes jemnåriga begagnade, och om någon
närmade sig henne med galanteri, omslöt hon den
djerfve med sin blick, som ville hon genomforska
hans innersta, och på detta sätt skrämde hon
bort alla, utan att hon sjelf förstod huru.
Hon kunde många år derefter tydligt påminna
sig en dag den sommaren hon var 15 år.
Det var främmande på Sätershög, hvilket icke
hände synnerligen ofta, ty fru Mina var hela året
rundt »midt uppe i något storstök», hvarför man
gerna undvek att. komma objuden, men i dag hade
prostens, ocb ett par familjer till, kommit för att
stanna hela dagen.
Det regnade, och man hade derför samlats i
salongen, herrarne i ena hörnet, diskuterande
socknens angelägenheter, fruntimren i det andra med
sina arbeten och sin — kritik.
Linda tog plats i närheten af sin far. Det
roade henne att höra herrar samtala. De talade
alltid om något och talade i en annan ton och
på ett annat sätt. än fruntimren. Den unga flickan
stack sakta kroken ut och in i sin virkning, under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
