Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
BROKIGT.
Tanten tyckte sig bestämdt ha sett, »att han
kysste henne», men Linda svarade på deras frågor,
att hon hade intet att anförtro dem.
Så vände hon åter till sina berg, lika tyst. mot
sina egna, lika skygg för främlingar som förr.
Lifvet, låg lika dunkelt och gåtfullt framför
henne som någonsin. Skolan, som gifvit henne
mogenhetsbetyg, hade ingenting klarat för henne.
Hon var blott en gåta rikare, en envis,
efterhängsen gåta, hvars lösning hon fruktade och —
längtade efter.
Kärleken — detta underliga, som stält sig
emellan henne och hennes ende vän, som alla
böcker skrefvo om och alla menniskor talade om
såsom något naturligt.
Skulle den komma också till henne?
Nej, hon ville icke. Hon liksom stängde sitt
hjertas dörr och vakade såsom en drake öfver den.
Hon kunde ju ha varit maka nu — hans
maka. Men hon hade icke kunnat älska honom,
den ädlaste, den bäste, hvem skulle hon då kunna
älska?
Kanske det alls ingenting var, bara inbillning?
Hon ville icke tänka på det mera.
Och så tänkte hon icke vidare på det — bara
drömde.
Drömde och drömde i många år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
