Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 BROKIGT.
<
Hon kände sig som en riktig skolflicka, då
fadren presenterade: »Notarien Hjort — min dotter».
Och hvilken helsning! En bugning så utsökt
och vördnadsfull, som om hon varit en bedagad
gammal tant, men också en blick så likgiltig, som
om hon varit en sådan.
Och på hela kvällen icke ett ord eller en
min, som antydde, att han gaf akt på hennes
närvaro.
Detta fullkomliga förbiseende bedröfvade henne
lika mycket som de andres »pligtskyldiga fraser
till husets dotter» brukade harma henne. Var hon
då så obetydlig, att. hon måste behandlas som ett
barn eller en nolla?
Dagar och veckor gingo gå detta sätt. Fru
Mina, som hade en dunkel föreställning om, att
en ung man i huset var så god som en bra
betjent, gjorde några inviter i den vägen, men rönte
så liten uppmuntran, att hon afstod och förklarade
för sin man, att det var riktigt sorgligt att se
ungdom nu för tiden. Annorlunda hade det varit i
deras ungdom, det mindes han väl? — »Det är
verkligen både synd och skam,» slutade hon
vanligen, »att se en sådan här döddansare som vår.
notarie. Det kan då inte heller falla mig in att
bedja honom säga ’tant’ till mig — åtminstone
icke så länge han behandlar Linda och mig så
nonchalant som ban gör.»–
Linda satt. i förmaket en dag och läste en af
dessa goda, moraliska »berättelser för unga flickor»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
