Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMP.
57
kort, anser för det renaste jorden bär, för den
goda fylgia, som skall stå medlande mellan honom
och ett ädlare, högre lif. Ove tänkte så, ödmjukt
förgätande alla stolta tankar om sig sjelf, der han
stod orörlig länge efter sedan hon försvunnit och
kände, huru tryckningen af hennes hand såsom en
varm elektrisk ström perlade genom hela hans
kropp.
4.
Det var ett par månader efter denna kväll,
som vi sågo familjen samlad på gårdsplanen,
sökande skydd för den brännande högsommarsolen
i lindarnes skugga.
Linda var fördjupad i sina ljusa drömmar.
Hon märkte icke, att små lena fläktar kommo
smekande vesterifrån, hon såg icke ens, att hennes
föräldrar gått, och kände icke, huru Ove betraktade
henne med en ömhetsfyld blick, icke förrän han
kom bort till henne och tryckte en kyss på hennes
läppar.
»Älskade, vakna upp ur dina drömmar,» sade
han mildt. »Min ilicka får icke hänge sig åt
overkligt svärmeri, då lifvet sjelft är så skönt...»
och medan hon slingrade sina armar om hans
hals, lyfte han henne upp och förde henne med
sig ned åt trädgårdsgångarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
