Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I EN DRINKARES HEM.
. 129
tog både den och grötpannan i spiseln och satte
in i hörnskåpet, hvars dörr hon omsorgsfullt stängde
och stoppade nyckeln på sig.
Hon höll läpparne hårdt sammanpressade som
ville hon hindra hvarje ljud att tränga sig fram
öfver dem, och då hon måste gå förbi mannen
för att taga sitt arbete, kastade hon på honom en
blick, full af det gränslösaste föx-akt. — Det
föreföll henne, som orkade hon icke hata honom
längre.
Tyst satte hon sig på spiselkanten, rörde upp
elden för att få lågan att brinna klarare och
fortsatte sitt arbete med Hermans jacka.
På detta sätt hade väl fem minuter förgått
sedan Bloms inträde i stugan. Denne hade med
slö blick och ett uttryck af förvånad nyfikenhet
följt alla hennes rörelser. Då hon satte in
mjölken i skåpet mumlade han lallande: »vän-vän ta
lite, Malin,» men då han mötte hennes föraktfulla
blick, tystnade han och med samma oroliga
uttryck som ett vildt djur söker undfly en
menniskas kufvande blick utan att kunna borttaga sin
egen, vred han hufvudet fram och åter och lyfte
sin hand liksom afvärjande, men då hon vände
sig bort, lät han den åter falla och drog en suck
såsom af lättnad.
Ännu några minuter varade tystnaden,
riskvistarnes sprakande i spiseln och nålens gnällande
ljud, då den gick genom det. fuktiga och smutsiga
tyget, var det enda som afbröt denna tystnad,
som för hvarje minut blef allt pinsammare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
