Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
BKOKIGT.
tömmarne strama, så bli de pockande, djerfva och
uppstudsiga.»
Då arbetarne kommo och ville ha besked, fingo
de det svar, att 30 öre i veckan åt 3(X) arbetare
är en nätt summa, man kunde icke offra mera.
Mon de kunde taga bräderna efter ett gammalt
materialskjul och lappa med bäst de kunde.
»Då fingo de väl åtminstone några dagsverken
för att fullborda reparationerna?»
»Nej, det var för tillfället omöjligt. En massa
beställningar skulle inom en viss tid aflevereras,
oc.h fabriken behöfde alla sina arbetskrafter. De
hade ju morgnar och aftnar; om de slogo sig
tillsammans och hjelptes åt, vore det väl snart gjordt.»
De två, som uppe på kontoret af disponenten
sjelf mottogo detta meddelande, voro
maskinmästaren Henrikson och smeden Lindkvist. De hade
varit vid fabriken allt ifrån dess anläggande och
hade ett godt anseende bland arbetarne. Så
småningom hade det blifvit en vana bland dessa att
såväl vid enskilda som gemensamma angelägenheter
vädja till deras erfarenhet och rådighet.
»Vi få väl gå med det beskedet då,» sade
Henrikson efter några minuters tystnad, under hvilka
disponenten med otålighet gått fram och åter
innanför skranket, som afskiljde den plats arbetarne
fingo beträda från det i prydlig amerikansk stil
inredda kontoret.
Disponent Naftali var synbarligen vid dåligt
lynne i afton, men ban var väl trött. Han hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
