Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel och Anna, eller Correspondence emellan tvenne våningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anna.
65
Anna till Axel.
Äfven för mig . . . jag fick rakt nej . I .
och så hårda uttryck! O Axel, nu först
känner jag huru obeskrifligt jag älskar dig!
Axel till Anna.
Förödmjuka mig! Hota mig! Löjligt
besatt . . . hota att skicka bort mig . . . skicka
mig . . . Ah, man känner mig icke!
Anna till Axel.
Tan te vill gifta mig inom kort, men det
är icke med dig . . . den personen, säger hon,
har eget hus, eget eqnipage, och är för öfrigt
en hederlig karl. Jag måste le; Axel, jag har
sagt henne det ... du eller ingen!
Axel till Anna.
Anna, låt oss fly! Fly från dessa
tyranner, som vilja mörda vår sällhet. Jorden är
stor — der skall finnas för oss äfven en vrå.
Alla menniskor äro ej barbarer. Min är du.
Jag besvär, jag befaller dig, att följa mig I
morgon mer härom, Håll dig beredd. Min
föresats är orubblig. Vi skola fly.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
