Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel och Anna, eller Correspondence emellan tvenne våningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ax BI. OCH
ma till mig. Jag är för svag. Att återse dig
med full sansning, vid full känsla af vår
sällliet, . . . dertill är jag för svag ännu.
Anna till Axel.
Tack Axel för blommor, frukter och allt
hvad du skickat mig. — Mitt rum liknar nu
en skön trädgård. Min Tante är väl ej nöjd
med denna förvandling, men hon törs ej säga
ett ord deremot. Hon har för dig fatt en
sådan panisk förskräckelse se’n den stund, då du
ifrån dörrtröskeln till mitt rum, lyfte henne
högst upp på bokskåpet och bad henne „vara
i ro!“ att hon ej vågar röra något, som
kommer ifrån dig. Hon tyckes frukta, att någon
elektrisk gnista, kunde spraka från de döda
ting, som du vidrört. Hvad mig angår, finner
jag blommorna så sköna, frukterna så goda,
att jag med innerligaste välbehag ser mig
om-gifven af dem, ehuru de komma från den
vilda, ondsinte Axel.
Axel, vi ha likväl varit orättvisa mot vara
slägtingar. Vi ville kasta oss i elände. De
ville förhindra det. Hade de väl orätt? De
voro kanske för hårda, men deras afsigt var
g°d-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
