Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel och Anna, eller Correspondence emellan tvenne våningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel ocii
då han kommer ifrån dig, den lyckliga
menniskan!
Anna till Axel.
Få se om du känner igen mig, Axel, då
vi fä återse hvarann. Jag är af min sjukdom
ganska förändrad. Mager, blek, med insjunkna
Ögon och kinder. — Ej vacker mer, ... ej
det ringaste lik Kronprinsessan.
Axel till Anna.’
■ Se, Anna, jag föreställer mig att du blifvit
harmynt, att du blifvit halt, att dina ögon
blifvit små och vinda, som Tantes, att din näsa
blifvit platt, dina tänder svarta, dina händer
gröna, ditt hår rödt, dina fötter stora, . . . .
jag föreställer mig, att detta nu är min Anna,
sådan hon för min skull blifvit; — min Anna
med sitt engla-hjerta, sin himmelska godhet,
. . . och vid denna Annas fötter längtar •—
brinner jag att ligga, för att säga henne:
„Anna, jag är dig ovärdig, — men jag älskar dig
obeskrifligt . . . förakta mig ej! . . . förskjut
mig ej, älska mig för min kärleks skull;
åter-blif fattig ... men blif min, och, tiggande
Zi-geunäce, ekaji jag ännu> hvar dag af mitt lif,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
