Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel och Anna, eller Correspondence emellan tvenne våningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anna. g3
tacka lixmlen och dig, for en sällhet, hvars
Öf-vermått jag knapt förmår bära
Anna till Axel.
O svärmare! Dina vingar skulle, fruktar
jag, ej länge bära dig. Var emedlertid lugn,
sa strängt skall du ej bli pröfvad; vacker är
Anna ej mer . . . men så ser hon ej ut. Bäsla
Axel, när skall du bli mindre häftig, mindre
öfverdrifven> mera sansad?
Axel till Anna.
När du blir min maka. När jag hvar dag,’
hvar timma får se dig, höra dig, vara med
dig. Dock hvad jag sist skref, var ej
öfver-drift, ej svärmeri, det var mitt hjertas
innerligaste. sannaste känsla.
o *
Anna till AxeL’
O den obeskrifligt ljufva vårluften! genom
öppnade fönster njuter jag den sittande bland
dina blommor. Solen genomträngér mig med
nytt lif och värma, foglarne qvittra på
terassens knoppande träd 5 allt är skönt, mildt och
härligt. Om det finnes en känsla, på jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
