Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvillingarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tvillingarne.’ io 7
lekte de, ocli hvilade ömsom om. Man hörde
dem ofta, då de, med armarne lindade kring
hvarandra, lågo i trädens skugga, på mjuka
gräsvallen, tala om Englarne, hvilkas vingar de
sågo i skyarne, som, delade af lätta vindar,
sväfvade fram på den blå himmelen högt öfver
skogens mörkgröna toppar. De sågo dem le,
ja de talade stundom förtroligt och barnsligé
med dem, berömde dessas skönhet, som (sade
de) var ännu mycket vackrare än deras. Ofta
höjde sig deras klara barnröster, för alt följa
med de toner af himmelska harpor, som de
hörde blanda sig med skogarnes sus. ’ Deras mor,
som alltid var nära dem, trodde på
verkligheten af dessa syner. Och hvad kan man väl
säga deremot ? — att man sjelf ej erfarit något
sådant, — men huru sällan var man englalik
och lycklig som Edward och Elina!
Hvar och en, som kände dem, måste
tillstå, att han förr aldrig sett deras likar, och
mången undrade i from hänryckning, om
dessa barnen äfven voro som andra dödliga.
Kring deras hvita pannor föllo ljusbruna
lockar; som stjernor strålade derunder ögonen
fram, i mild förtjusande glans. Barndomens
granna leenden öppnade ständigt deras vackra
läppar, och bildade i de rosenröda kinderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
