- Project Runeberg -  Teckningar utur hvardagslifvet. Del 1 /
151

(1828) [MARC] [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förhoppningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Förhoppningar. i5i

ta, på hvars suck ingen svarar, livars tysta
bekymmer ingen lindrar mecl ett „jag förstår di£
jag ömkar dig!“

Han är modfälld, ingen muntrar honom •,
han gråter, ingen ser det, ingen vill se det;
hån går -— ingen följer honom; han kommer,
irigén går emot honom ; han hvilar, ingen
vakar Öfver lionom.— Han är ensam! —- o livad
han är olycklig! Hvarföre dör’hån éj ? Ack
‘hvem skulle gråta honom? :En gräf, som inga
varma saknads-tårar Våttna,’ är så1 kall!

Han är ensam uti vinternatten; -för .honom
har jorden inga blommor och dunkla brinna
himlens ljus. Hvarför vandrar han, den
ensamme , hvarför väntar han, hvarför flyr han ej,
skuggan, till skuggornas land ? Ack han
hoppas än, han är en stackars tiggare på glädje,
som ännu vid den elfte timman väntar att en
barmhertig hand skall gifva honom en almosa.

En enda liten jordeblomma vill han
plocka P bära den vid sitt hjerta, för att sedan ej
så ensam, så alldeles ensam gå ned i det tysta.

Det var min egen belägenhet jag beskref,
*— mig sjelf jag beklagade.

Tidigt beröfvad miriä föräldrar, utan syskon
vänner eller slägt, stöd jag ännu i verlden, så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:01:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/teckning1/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free