- Project Runeberg -  Teckningar utur hvardagslifvet. Del 1 /
173

(1828) [MARC] [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bref öfver Stockholms soupeer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5 T O G K lj OIj MS SotfPÉETC. 1Jr5

Men långsamt skrida timmarna; minuterna
liksom räcka och sträcka sig. Man känner
be-beliof att göra så med.

Man ser ännu om på gravurerna, men
vänder dem npp ocli ner. Man talar ännu, men
säger ja för nej ocli nej för ja; man sväljer
gäspningarne med fara af indegestion, finner sig
tråkig, andra odrägliga, men grinar allt
vänligt ocli ler.

Från åtta till nie, från nie till tio, från tio
till elfva, från elfva till tolf, ha vi suttit stilla
och tåliga, i detta lilla helfvete af hetta och
liöflighet.

Vår kraft är slut, midnatt är inne, och nu
skulle man säkert dåna eller dö, —» men
matsalens dörrar öppnas, mat-os verkar, Eau de
Cologne likt, på våra nerver; — en röst
ropar: “det är serveradt!“ .... Och man är.
räddad!

Sällskapet reser sig skyndsamt och i
massa. Man tågar ut, två och två, eller en och
en i matsalen, der ett ofantligt bord, nytt
Ca-naans land, bjuder de ur öknen tågande, för- !
smägtande vandrarne, alla öfverflödets och
Iux-ens kräsliga håfvor. Man radar sig kring
bordet, man skrufvar sig, man jemkar sig, dca

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:01:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/teckning1/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free