Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hafva funnits, då äfven du erlade fnllt ditt mått, men
redan länge har dn icke så gjort. Jag har haft tåla-
mod med dig. Qvinna, tror du, att du ensam må undan-
draga dig? Skynda att fylla äfven ditt mått af tårar.“
I en skål af demant föllo nu dropparna från
rosen, men ack, de nästan försvunno i botten, så
ringa syntes de.
Qvinnan knäfoll i bäfvan. „Himmelens ljusa
dotter, var skonsam mot jordens svaga barn; fordra
ej strängt din gärd. Skall jag med tårar gälda, att
mitt hjerta varit så rikt, att det varit fattigt på tå-
rar, ack då svigtar min själ“.
„Se“, sade engeln, måttet måste fyllas, ännu
felas mycket“.
Än en gång bäfvade qvinnan: „Ljusa engel,
låt mig vandra genom tiden, för att söka; låt mig
vandra till solens land, till polens is; låt mig söka,
kanske finner jag någon tår, som fallit obemärkt,
hvarmed jag kan fylla något af måttet. För litet
deraf har jag ännu skattat, för att jag ensam skulle
förmå att fylla skålen“. Hon blickade upp, för att
läsa engelns svar i dess anlete, men då föll solens
sista stråle darrande öfver vattnet och nådde hennes
öga, och engeln var försvunnen.
Men se, hennes hjerta har sökt de gömda tå-
rarna, de obemärkt till jorden fallna. Vill du se en
af dem, en stelnad droppe från landet vid polen?
Kanske vill du ock sedan se någon af de brännande
heta från solens land?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
