Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bjerta hyser varm blod och kanske varm kärlek, men
som dock ej kan älska dig som jag! Förskjut ej den
arma från lifvet, från ljuset, från dig“. Och Kal-
matar böjde sin bleka panna mot sina samman-
knäppta händer inför ynglingen, som betraktade
henne med fasa och bjöd henne gå.
Åter skymtade Kalmatar bort, endast vid den
sanslösa flickan stannade hon, strök mildt med sina
kalla händer den afsvimmades gyllne lockar och Iade
sin hand på hennes panna; men då hon slog opp
ögonen smög sig den arma bort med en suck.
Men vid bäckens strand satt Kalmatar och sjöng
tyst vid sig sjelf:
„Kalmatar, du långt bort burna,
Hvarför vill du söka värma?
Hvarför värma, hvarför glädje?
Ägde väl din moder glädje
Der i Manala, det dunkla?
Ägde dina systrar glädje
Uti mörka maskars hemvist?
Ack ej glädje jag ju söker;
Söker blott en droppe värma,
Liten, som i svalans hjerta,
I än mindre fågels inre,
Som i minsta blommas fibrer
Som i minsta stoftkorns gömma.
Söker blott af ljus en stråle,
Ej så rik som lysmask skenet,
Mindre än ett fjäril ögas.
Men hos honom blott finns värme,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
