Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvem var då „stora Bremer?“
Ja, så mycket jag vet om henne, skall jag be-
rätta. Jag såg henne, när jag var liten och följde
med stora syster, som gick i pension. Gamla fröken de
la Walle hade lemnat skolrummet för att emottaga
en visit, och större delen af eleverna hade emeller-
tid sprungit opp på det just invid belägna Wuori-
berget. Det var nemligen i Åbo, och på den tiden
ingenting ovanligt, att pensionslärarinnorna skötte
sina visiter och eleverna sina nöjen, under skoltim-
marna. Men denna gång utföll nöjet litet på tok;
sålunda nemligen, att när den vilda skaran af små
flickor skuttade utför bergets brant, föll en och stötte
sin näsa. Häröfver hopsattes genast en särdeles roande
visa om huru: „Gässen gingo på berget, Och syntes
ända till Sverget; Men när de skulle komma ner,
Stötte de näsan mot en sten“ o. s. v.
Var det „stora Bremers“ geni, som uppenba-
rade sig i den visan, det vet jag ej; men åtmin-
stone var hon ej med på bergsfärden, ty hon satte
mig ned på en pall vid sin sida och strök mina loc-
kar. Bra liten var hon visst till att få heta stor,
men „lilla Bremer“ var ännu mindre. Stora Bre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
