Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
engång hvarje år kommer till Nobah, der lians hem
är. Det må vår fader ieke göra, han skall icke
lemna vår dufva åt falken.
O Elisarna, svarade Malieli, falken kan väl sön-
derslita dufvan, men icke varder hon derföre en
falk. Herren varder mig ledande och skall beskydda
mig för ohelgande.
Nej, Maheli, det får icke ske, vår fader skall
höra mina ord, han får icke lemna dig åt styg-
gelsen.
Min broder, svarade åter Maheli, hvad är jag,
att min broder för min skull skulle synda emot vår
fader. Herrans vägar äro outgrundeliga. Mig var-
der icke annorlunda gående än honom behagar.
När nu sju dagar hade gått förbi, bröt Jethurs
tjenare opp, och Maheli och hennes tjenarinna och
alla handelsvarorna och de tjenare, som skulle föra
varorna, voro alla redo att börja resan. Men Am-
ram och hans hustru välsignade sin dotter, och Ma-
heli gret, och hennes fader och moder och hennes
bröder och allt husfolket greto, ty hon hade varit
såsom ett silfverfat med kostelig rökelse i huset.
Men när de hade farit några dagar och kom-
mit till slätten Zophim, då kommo röfvare från ber-
gen och öfverföllo och slogo tjenarena och förde
Maheli och hennes tjenarinna till Ammons land och
sålde dem åt en köpman. Och köpmannen gick till
Achior, som var en öfverste öfver all Ammonä barn,
och sålde Maheli till hans frustuga.
Då Achior fick se henne, blef han upptänd af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
