Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prinsen och helsade på fruntimmerna, och talte så
artigt med fröken, och fröken tyckte att det var så
varmt och drog handskarna af sig, för att prinsen
skulle få se hennes fina händer. Men bäst fröken
gick och bar i handen sina handskar, så fastnade
ena handskens spetsgarnering vid en buske och refs
sönder, och fröken blef så ledsen och sade: ,,aj mina
nya, dyra handskar“, och emade just börja gråta.
Men Sabina hviskade: „var ej ledsen Amirantha,
lemna du den bara åt mig och promenera vidare en
stund“. Och när fröken Amirantha kom samma väg
tillbaka, kom Sabina emot henne med handsken hel
och nätt igen. Hon hade nål och tråd i sin ficka,
och hennes snälla fingrar hade lagat spetsen hel,
och så var det tid att fröken måste gå hem igen.
Dagen derpå tog andra fröken den hvita similé-
klädningen och blå silfverblommorna och armbanden
och alla grannlåterna, och Sabina följde åter med
henne till slottsträdgården. Och åter kom prinsen
och talte med den fröken och följde henne att spat-
sera och visade henue allt vackert och märkvärdigt,
som fanns i trädgården; men lilla Sabina tycktes
han ej bli varse. När de nu spatserade, kommo de
till ett sumpigt ställe; och der satt på marken en
liten fogel, som insnärjt sig i gräset, kanske i nå-
gon snara, och icke slapp upp. Och den slog med
vingarna och skrek så jemmerligen och dess små un-
gar i boet ofvanföre räckte ut näbbarna öfver kan-
ten af boet och skreko alla så ömkligt. „Husch,
hvad der är vått“, sade fröken, „fy“ och så snörpte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
