Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kokkonst, kunnat ge eder, erfarna fruar, goda råd
i dessa grenar. Skälet är det att jag studerat chemi,
men tyst dermed^jag vill ej bli till ett åtlöje.
Min far var, som ni torde påminna er, en an-
sedd chemist. Det roade mig obeskrifligt att stu-
dera hans vetenskap och att sysselsätta mig jemte
honom i hans laboratorium. Och han, som tyckte att
det ena köket kunde vara så godt som det andra,
antog ganska gema mitt biträde; ty mina fruntim-
mersfingrar voro ändå en mån händigare och smidi-
gare än studenternas vid fint handarbete ovana tas-
sar. Emellertid hade jag utfunderat något som jag
ej rätt visste om jag skulle våga meddela min far.
Jag fruktade att det möjligen vore alldeles dåraktigt,
men ändå kunde jag ej underlåta att derpå grubbla
hvarje ledig stund, och saken blef mig allt klarare.
Slutligen sätte jag mina funderingar till papper och
gaf det åt min far. Den största glädje jag ägt i
lifvet gaf mig den blick som strålade ur gubbens
öga, då han läste min uppsatts. Men snart fördunk-
lades blicken, han kysste mig på pannan och tryckte
mig till sitt hjerta i det han sade: „ack hvarför är
du dock icke en gosse!“
Dessa ord gjorde mig ondt. Jag tror dock nu
att jag då missförstod dem. Från den dagen var
han om möjligt ännu mera god och öm emot mig
än förr. Några dagar sednare sade han: „Cecilia,
du behöfver komma i pension, jag kan ej uppfostra
dig rätt, sedan din mor gick bort“.
I pension kom jag, men icke vet jag om jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
