Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är allt litet tomt, och så broderar jag igen: och ni
vet ju att jag har rigtigt vackra kragar. Och der-
med har jag sagt hvad jag om min lefnad vet. Jag
drömde fordom allehanda, men drömmer ej numera".
„Lycklig du som kan låta bli att drömma“,
sade Augusta. „Ack huru ofta, isynnerhet om morg-
narna vid min söm, då allt husets folk ännu sofva,
likaså om aftnarna när allt är redan tyst, ja om dagen
när jag vaggar den minsta och de äldre barnen der-
före ej få stoja alltför högt i rummet invid, huru
ofta försjunker jag ej i drömmar så sköna, att jag
glömmer alla ögonblickets små ledsamheter och kän-
ner mig sedan med stärkta sinnen lifvad och rask
att vidtaga mina göromål. Men ack, då blir jag
alltid ängslig öfver att jag sålunda låtit mina tan-
kar irra ifrån hvad som ensamt borde sysselsätta
dem. Stundom drifver mig liksom ett inre våld att
anteckna mina fantasier, det är som jag skulle
känna ett behof att med någon annan dela dem,
men lyckligtvis har jag dock oftast hos mig funnit
styrka att dämpa denna håg. Blott någon enda
gång, då sjukdom gjort arbete for mig omöjligt,
har jag nedskrifvit en eller annan af mina funderin-
gar, och de få, som sett dem, tyckas hafva ansett
att jag ej öfverskattat deras anspråk“.
„Men Augusta, äger du rättighet att förqväfva
en förmåga sådan som din, äger du rätt att vara en
andelig sjelfspilling“.
„Helene, tyst, väck ej de fängslade tviflen i
min själ. Med ångest och bäfvan i hjertat har jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
