Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stan alls ieke läst annat än mina lexor; jag kände
ej verlden.
Tillfriskningstiden blef mig stundom lång. Jag
fick tag i en bok, en årgång af Abo tidningar från
förra århundradets slut. Den var ej så gammal då
som nu, och, af de män som skrifvit i den, voro de
flesta ännu vid lif och voro landets ädlaste. De all-
varliga historiska uppsattserna i läste jag ej, men
strövers, små uppsattser i berättande stil, och hvad
läste jag? Hån mot den fula under alla former,
skönhetens pris såsomj qvinnans högsta och enda värde.
Så tänka de ädlaste, de bästa! Detta blef min
tanke, min sorg, och slutet af mina strider blef att
jag skref till min fästman och återgaf honom sitt
löfte. Han skulle, som uttrycket brukar lyda, vis-
serligen varit hederlig karl och stått vid sitt ord,
men han såg mig och var glad att jag brutit. Hvad
jag led vill jag ej omorda, med detta ansigte skulle
ni finna sådana slags sorger löjliga hos mig. Är
gingo.
Ännu var dock ej mitt lif fullkomligt ödsligt.
Jag hade goda anlag for musik, men hade ej haft
någon annan lärare än vår gamla orgelnist, emedan
ej någon annan fanns på orten. Gubben var en
ganska god musiker, men så inkommen i kyrkomu-
siken, att det var mest sådan han hade lärt äfven
mig. När han mellan gudstjensterna eftersåg orgel-
verket, medtog han alltid mig och lärde mig att
spela derpå. Ofta satt jag äfven under gudstjen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
