Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kanske vill min dufva äta en smula? Se här, du
borde visst ha det finaste och raraste som i landet
finnes, men i dag liar jag ej bättre att ge dig. Smaka
nu ändå litet. Vänta, vänta mitt fina lam! Ja,
ja, bara du väl kommit i en förnäm och rik paschas
harem, det blir andra dagar. Hvem vet, kanske
köper dig sjelfve Padisehah!“
„Min mor, icke kan jag sofva. Icke orkar jag
äta. Hvad klingar derute?“
„Ah du mitt gyllne äpple. Det äro männen som
lådsa krig. Sådant rör icke qvinnoma. Bry dig
icke derom. Mitt silfverrnoln, min gyllne fullmåne,
ät dock denna sköna frukt. Lägg dig ned. Se jag
skall berätta för dig. Inom några solhvarf kommer
mannen som skall föra dig till din heniighet. Du
får ej vara blek och mager, då när du skall göra
din lycka. Nå barn, se ej ut som om du skulle
vilja gråta. Hvarföre skulle du sörja ditt fattiga hem?
Du som far till idel dans och fröjd och juveler och
glans“.
Vali lade smekande sin arm om den gamlas hals
och sade: „Moder, säg mig, är då allt detta en så
stor lycka?“
Den gamla släppte af förvåning fatet som hon
höll i sin hand. „Vali, mitt lijerta, må Allah be-
vara dig, hvad skulle då vara lycka! Se, se, din
gamla fattiga mor som trälar, din far som måste ar-
beta, din bror som går ut i kriget och kanske dö-
das der — och du, du behöfver, redan här i vårt
fattiga hem, intet annat göra än sofva och göra dig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
