Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
goda dagar. Nå se, sitter icke gördeln om ditt lif,
smärt och smidigt, att man kan omfatta det med
handen? Är du ej fin och mjuk som det spänsti-
gaste dun? Är du ej skön som fullmånen, ack du
mitt barn, mitt ögat Huru skulle du väl tveka att
icke blifva lycklig! Skall väl en mindre rik man
kunna köpa dig? Nej, en drottning skall du blifva
i det harem dit du kommer. Tror du din fattiga
gamla moder skulle bära den sorgen att mista dig,
sin ögonsten, för de penningars skull, som för dig
skall betalas, nej alldrig, om icke det vore för den
lycka som väntar dig. Min själ nedtynges dock af
att du måste resa så sent på hösten“.
„Moder, minnes du den unge fången som hade
blifvit tagen i strid och sedan utvexlades ur fången-
skapen. Han var hemma långt, långt härifrån, i ett
land som jag alldrig hört omtalas; der det större de-
len af året är vinter och endast en kort tid grön
mark. Der folket är så fattigt att det stundom äter
trädens bark och der man är glad, att inne i kam-
marn få en liten stjelk att trifvas af vexter som
här blomstra i hvarje skrefva. Och ändå tycktes han
förakta ett lif, sådant du omtalar“.
„Ack, du oförståndiga barn! En otrogen, en
son af en hund! Och jag nekade dig ej att sitta om
aftnarna vid brunnen och höra honom tala och be-
rätta för barnen. Ja till och med hindrade ej när
han lärde dig skrifva på papper. Och det är nu
tre år sedan och da är nu fjorton år gammal och
fullvuxna menniskan och borde ju förstå att ej tänka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
