Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - I. Tillfällig kontakt med teologien under den förteologiska perioden - 1. Avhandlingen »De Gnosi»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blev han student den 4 oktober. Dagen förut skrev han till
sin faderlige vän och blivande svärfar brukspatron Myhrman:
»Om några dar får jag väl förlusta mig med Repititio Benzelii,
vilken Herr Brukspatron var så god och skänkte mig. Det är
verkligen en uppbyggelig och roande lektyr.»[1] Benzelius’
Repetitio Theologica var den allmänt nyttjade läroboken för denna
förberedande examen. Studierna voro icke långvariga och
omfattande. Redan den 12 dec. kan han meddela Myhrman, att
han gjort ifrån sig »den viktiga teologie examen».[2]
Hösten 1811, då utsikter till professur i grekiska öppnade
sig, eftersom planer voro å bane att avskilja detta ämne från
dess kombination med de orientaliska språken, måste han
tänka på att skaffa sig teologisk kompetens för att få inneha
prebendepastorat. En avhandling kunde ersätta teologiska
examina. Han hade nyss avböjt Atterboms anmodan att
medarbeta i Phosphoros[3] och accepterat Adlerbeths kallelse att
inträda i Götiska förbundet.[4] Det jakande svaret på denna
kallelse innebar tillika ett löfte om framtida medarbetarskap
i Iduna. Nu hade han icke tid. »För närvarande är jag
sysselsatt med för mycket gudliga studier för att kunna tänka på
de hedniska sånggudinnorna»,[5] skrev han i sitt svarsbrev den
14 november. Dessa »gudliga studier» hörde samman med
avhandlingsarbetet. Knappt två veckor dessförinnan hade han
lånat hem från universitetsbiblioteket Tertulliani Opera, Irenæi
Adversus Hæreses, Theodoretus, Clemens Romanus, Epiphanius
och Clemens Alexandrinus. Under de närmaste veckorna
lånades sedan efter hand Schroecks Kirchengeschichte, Philonis
Judæi Opera, Eusebius och Porphyrii Introductio in
Dialecticam.[6] Med hjälp av denna litteratur och en del andra skrifter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
