Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - I. Tillfällig kontakt med teologien under den förteologiska perioden - 4. De Wette — favoritteologen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
natur. Vill man göra den till föremål för en blott förståndig
åsikt av saken, så invecklas man i oupplösliga svårigheter.
Det är som att nyttja en anatomisk kniv för att undersöka
själens väsende. Följden har också blivit den vi se, att näml.
i dessa och dylika satser den så kallade ortodoxa
föreställningen endast är antaglig såvida hon är negativ: i det positiva
åter övergår hon alltid till mytologi och krass
anthropomor-fismus. En sådan mytologi finns väl också i Nya Test., men
hon är där vida mera modest och gör ej anspråk på annat
än att i bilder förklara det som ej kan förklaras annorlunda.
Att t. ex. Kristus i jordisk och intellektuell bemärkelse (xorrà
adpxoc) är en människa, i andlig, h. e. religiös (xorrà nvsüpx
<&yi<aa6vv)s) en återglans av Gud, en gudason, en förgudad
mänsklighet, låter rätt väl både tänka sig och tros\ men
intetdera är nu mera möjligt efter det sätt som Luther och hans
vapendragare föreställde sig saken. Med ett ord, vill man kalla
all tro som ej är facit av hopadderade förståndsbegrepp för
mystik, så tror jag att varken kristendom eller någon annan
religion kan räddas utan mysticism i denna mening. Jag vill
därför ej neka, att en sådan förnuftig mystik skulle kunna
upplösas i något åtminstone analogt med begreppet, liksom
kemien upplöser luften i gasarter; men för att vara livsluft
behöver hon ingen analys. — För övrigt måste jag här alldeles
proprio marte driva mina studier: jag saknar böcker och även
anvisningar därtill. Akademiska biblioteket lever ännu i
reformationsseklet, vad teologien angår; och våra så kallade teologer
äro prototyper till de stockholmska, dövstumma vårdare av
trons mysterier, caryatider som bära tempelbyggnaden,
Hesekiels keruber med oxhuvuden men utan vingar: de äro så
okunniga som om de vore överhovpredikanter och så
fördomsfulla som sutte de i svenska akademien. Dock bör jag härifrån
undantaga några av de yngre lärarna, vilka, här som
annorstädes, efter ringa förmåga åtminstone söka det rätta.»42
42 IV: 474 ff. Ang. teologin i Tegnérs Lund se Fehrmans uppsats i
festskriften till P. G. Eklundh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
