Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - I. Tillfällig kontakt med teologien under den förteologiska perioden - 4. De Wette — favoritteologen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
sig förtrogen med de Wettes åskådning och skänkt den sin
sympati är tydligt nog av hans uttalande om tron på det
väsentliga i kristendomen. Vad han där har att säga ger
nämligen ett kortfattat och expressivt uttryck för den tyske
teologens originella grundsyn: »Tron på det väsentliga i
kristendomen, t. ex. på försoning, på Kristi gudom o. s. v., är väl
egentligen en ideell tro, snarare av estetisk än intellektuell
natur.» Detta koncisa koncentrat av de Wettes dogmatiska
åskådning med dess egenartade ordasätt skulle Tegnér icke ha
kunnat skriva ned, om han icke haft närmare kännedom om
systemet. I själva verket är, som vi omsider skola se, Tegnérs
bekantskap med de Wettes teologi icke av i dag. Även om hans
kontakt med teologin före biskopsutnämningen är av episodisk
karaktär, så har han dock känt till de Wette och tagit intryck
av dennes tänkande. Att han nu, när han »proprio marte»
bedriver sina studier och lider brist på teologisk litteratur,
kommit att stanna inför de Wettes dogmatik beror på den
omständigheten, att han sedan flera år tillbaka varit förtrogen
med en annan skrift av samme författare, Ueber Religion und
Theologie, vars första upplaga kom ut 1815 strax före andra
delen av dogmatiken. Den översattes till svenska 1822. Denna
skrift utgör »Erläu ter ungen» till dogmatiken och ger en
förträfflig inblick i de Wettes religiösa tänkande och teologiska
system. Tegnérs beroende av de Wette i brevet till Brinkman
är långt ifrån av tillfällig art: det grundlades relativt tidigt,
och det perdurerade genom decennier.
Märkligt nog omnämner Tegnér icke de Wette förrän 1833.
I ett för studiet av Tegnérs relationer till den samtida teologin
synnerligen beaktansvärt brev av den 18 april till biskop
af Wingård i Göteborg omtalar han honom för första gången
och placerar honom då i ett idéhistoriskt sammanhang: »Sedan
Luthers tid har vetenskapen ej haft en sådan ominös tidpunkt.
Tvisten mellan supranaturalism och rationalism är blott i
teologisk betydelse ny och icke ens alltid däri: i alla andra
riktningar är den så gammal som människobildningen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
